25 januari 2009

Känner att man lever

Idag känner jag att jag lever. Eller har levt. Jag har träningsvärk i precis hela kroppen. Nyttigt att hålla igång lite.. kanske.
I fredags hade vi afterwork på Allmänna galleriet. Jag kom flera timmar försent, och kan inte påstå att jag gjorde nåt mer fysiskt annat än prata, dricka öl och käka pommes med aioli. Orkade sen inte vänta på buss utan tog taxi till Berns, där vi INTE KOM IN, fast vi var tidiga och villiga att betala whatever. Det var ju lönefredag och inga räkningar betalda än.

Hur man kan få ekonomi i evenemang där man enbart har gratishyenor på gästlista och inga betalande gäster förstår jag inte. Och hur kul blir det när publiken inte är den som gillar musiken, utan de som vill gå dit det är gratis. Tänkbart är väl att artistens folk sagt att 200 svenska wannabemodellbrudar i 18-årsåldern ska finnas att välja på först och främst, och att resten kan släppas på när haremet är i hamn.

Polaren M kunde hålla tillgodo med sunkhak, vilket som helst, men jag ville ha musik. Ävenså på grodan stoppades vi av frågan:
- Står ni på gästlistan?
- Suck.
- Vänta lite.., sa dörrvakten.
- Gå där till höger, sa han och pekade vänster.

Och vi gick förstås vänster och rullade in. Det är så trevligt med folk som inte kan skilja på höger och vänster och när det blir sådär helt fel men ändå rätt. Förra gången på grodan blev allt bara fel. Men jag gjorde också en tumme upp för grodan också, men den gällde musiken.

Dansade både höger och vänster och blev rundsnurrad av danssugna proffs, och när dansgolvet började glesna så fanns det väl inget annat att göra än att ta sig till båten.
Så vi tog taxi till båten där vi också bara klev rakt in trots köerna. Skulle ju aldrig själv ha släppt in oss, men vi klagade inte.

Hursomhelst. Gästlistor är ett jävla ofog. Är det inte bättre att ha inträdesfritt första timmarna för att slippa ha stället tomt, och sen släppa in folk i den takt de kommer. De är ju just då de vill vara där och blir bäst för stämningen. På hemvägen nästa dag såg jag de evinnerliga köerna. Det köades på Mariatorgets rockställe, och kön var tjock och mörk vid Marie Leauveau. Skönt att ta bara en espresso och slippa trippa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar