14 augusti 2006

Sport och droger hör väl ihop?

My god. Allt är tydligen skandaler. Tidningar och spalter måste ju fyllas. Tur att vi har kändisar, som inte alltid pallar hålla sig på mattan. Som kan - och ska - göra bort sig. Nu är det Patrik Sjöberg som gjort nåt korkat, i det här fallet sniffat kokain.

Vad tror skribenterna om oss läsare? Att vi är från Öland och aldrig varit på fastlandet, eller.. (Man blir ju rätt korkad av att hålla på med droger, som att dra med sig sin olagliga stimulantia till publika lokaler.)

Vem tror på allvar att idrottare är hälsoknuttar? Dom må vara talangfulla, välbyggda, tävlingsinriktade och träningsfokuserade, men måste de vara förebilder också, i all evighet. Ska de låtsas att de är sundare och har en bättre livsstil fast de varken är bättre eller sämre än andra, möjligen mer skadade.

Har man nosat på sport som barn och tonåring vet man att det festas. Vuxna tror kanske att idrott är en säker, hälsosam och drogfri förvaringsplats, jag menar aktivitet, för sina ungar. Då har man ju inte förstått att det är där man kanske till och med introduceras i fest- och superikultur vid sidan av föräldrarnas egen. I idrott finns alltid nåt att fira, eller att sörja.

Jag introducerades i och med att jag började spela basket. Så var det. Killarna drog med oss nybörjade småtjejer på fester, eller så var det träningsläger. De ville att man skulle bli full och villig. Och dom ville bli kaxiga och våga stöta. Till och med Erica Johansson sa som det var: Ledarna var fullare förr.. just det. Men då var bevakningen inte som nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar