28 februari 2006

1986: Tiden frös, sen small det i Tjernobyl

Tidens anda frös och huttrade ända till den 28 april, då första riktiga vårdagen kom till Stockholm med härligt ljumma vindar från öst. Var ute med sonen hela dan.

På eftermiddagen stod det klart. På natten den 26 april hade kärnkraftverket i Tjernobyl exploderat och vindarna hade fört de radioktiva molnen än hit än dit och orter med regn, som Gävle och Uppsala, hade drabbats hårdare än övriga landet. Först när radioaktiviteten nådde anläggningen i Forsmark kom larmet. Man trodde först att något hänt där.

Istället för Palmemordet handlade det nu om radioaktivitet. Sverige hade blivit sjukt. Strålningen mättes i beqerel. Joden var slut. Bär och vilt skulle undvikas och barnen hållas borta från de smittade sandlådorna. Jag var i upplösningstillstånd. Så jävla förbannad.

Är fortfarande förbannad på att riskerna underskattas. Uräckliga anläggningar finns överallt, och man byter ibland till med namn på orter för att folk inte ska oroas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar