Jag är bra på att fatta beslut just vid den här tiden på natten.
Jag hittar på saker och är inte ett dugg intresserad av att gå och lägga mig. Jag vill vara uppe till 3 och sova till 9. Jag skulle må prima. 6 timmars sömn - på rätt sida av dygnet, och en meter till jobbet.
Imorgon ska jag begära dispans. Jag tar vilka uppdrag som helst bara jag kan jobba hemifrån på förmiddagen. Får jag inte det kommer jag söka tjänstledigt 3 timmar om dagen.
Jag tror ni kan gissa vad det kommer att säga. Att jag kan gå ner så mycket jag vill i tid, men att jag ändå måste börja klockan 9.
Förstår att många tycker det här bara är gnäll. Och det är det. Jag kommer fortsätta att gnälla över onödiga och frihetsaboterande regler.
Ville bara snabbt nämna att vad du skrev om tjejers tonårstok, var mitt i prick. Det är en sån viktig period i en ung människas liv som påverkar en många år framöver. Först 15 år senare har jag fattat att det inte bara var jag som gick omkring och kände mig annorlunda och konstig. Idealet är så väldigt svårt att leva upp till, och ribban i Sverige är satt så läskigt högt. Kan babbla på hur länge som helst på ämnet, men då ögonen går i kors kryper jag till kojs.
SvaraRaderaHur är det förresten att vara mamma till barn i denna knepiga ålder? Lika jobbigt som det verkar, eller ännu värre? ; )
Bli en giraff -- dom sover endast 5 min per dag!
SvaraRaderamickey:
SvaraRaderaGirafferna får säkert sin vila på sätt vi inte känner till.
Känner mig så långt ifrån en giraff som tänkas kan... förutom att jag gillar bra utsikt.
sandra: Tack
jenny: det är svårt att säga nåt klokt om nåt man är mitt i, men i backspegeln kan man verkligen säga att känslan var rätt när ungarna var ungefär 8+12 och allt flöt på så lätt: att det var lugnet före stormen.